Webb bryter ny mark – igen

Ännu en gång har Webb-teleskopet visat sin kvalitet: de skarpaste infrarödbilderna hittills av den ikoniska Hästhuvudnebulosan i Orions stjärnbild.

På den västra sidan av molekylmolnet kallat Orion B syns Hästhuvudet, som ligger ca 1300 ljusår bort och in i Vintergatan. Från början, om uttrycket tillåts, skapades nebulosan av ett kollapsande interstellärt moln och lyser tack vare ljuset från en närliggande mycket het stjärna.

Bildkällor: ESA/Euclid/Euclid Consortium/NASA, image processing by J.-C. Cuillandre (CEA Paris-Saclay), G. Anselmi, NASA, ESA, and the Hubble Heritage Team (AURA/STScI), ESA/Webb, CSA, K. Misselt (University of Arizona) and A. Abergel (IAS/University Paris-Saclay, CNRS), M. Zamani (ESA/Webb)

Mycket har hänt här under årmiljonernas lopp. Gasmolnen runt Hästhuvudet har förtunnats och upplösts, ett öde som även kommer att drabba själva Hästhuvudets mera hårda struktur. Livslängden för Hästhuvudet uppskattas till ca fem miljoner år.

Webbs IR-bilder fokuserar i detalj på aldrig tidigare observerade, miniskeenden på den upplysta randen av nebulositeten, här är stark ultraviolett stjärnstrålning motorn bakom det vi ser.

Webbs  MIRI–  NIRCam-instrument är flitigt utnyttjade.

Hela pressrelisen här med bilder och videos..

Bildkälla: ESA/Webb, NASA, CSA, K. Misselt (University of Arizona) and A. Abergel (IAS/University Paris-Saclay, CNRS)
Music: Stellardrone – Twilight

Vad får vi göra i rymden?

I radions Filosofiska rummet diskuterades för en tid sedan vad vi får göra och inte göra i rymden.

Människan är på väg att kolonisera rymden. Mängder av satelliter skjuts upp, det finns planer på att öppna gruvor på asteroider, inrätta baser på månen och skicka människor till Mars. Här finns stora intressen som rör naturresurser, forskning, kommunikationer och säkerhet. Vad har vi rätt att göra i rymden, och vem ska få del av rymdens tillgångar?

Vad händer om vi hittar liv därute? Vilka rättigheter har det livet, och vad gör en sådan upptäckt med vår bild av oss själva?

Medverkande: Erik Persson, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och Sandra Siljeström, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISE

Limerick om Tyko

Dagens (29.4) namn är Tyko, som han ju också stavade sitt namn ibland, och dagen till ära har Rolf Edling specialdiktat denna anakronistiska dikt om Ven-astronomen:

Med kikaren ställd på ett ställ

kollar Tyko sin himmel var kväll.

Han har numera som nes

fin silverprotes

den riktiga rök i duell.

Vari består anakronismen? Vi tänker inte på “nes” som expertisen på forna språk säkert godkänner. Nä, det är en annan fallgrop!

Tycho Brahe-krogen i Landskrona