Exoplanetupptäckarna får nobelpris

 mayorA

Nobelpristagarna Didier Queloz (t v) och Michel Mayor, framför ESO:s 3.6 m teleskop i Chile. (Foto ESO).

 

1995 gjordes den historiska upptäckten av den första planeten i bana runt en annan solliknande stjärna. De schweiziska astronomerna Michel Mayor och Didier Queloz har nu tilldelats hälften av 2019 års nobelpris i fysik.   

Därmed myntades begreppet "exoplanet" som helt enkelt betyder planet som kretsar runt en annan stjärna än solen. Som många andra upptäckter inom astronomin var den ett resultat av en kombination mellan vetenskaplig nyfikenhet och den senaste teknologiska utvecklingen. Mayor och Queloz kunde använda en ny ytterst noggrann spektrograf med beteckningen Elodie. Kopplad till ett stort (1.93m) teleskop vid observatoriet i Haute Provence blev det möjligt att via dopplereffekten mäta synnerligen små men regelbunda rörelser hos stjärnan 51 Pegasi. De var orsakade av gravitationspåverkan från en planet i bana runt stjärnan. Dopplereffekten förskjuter absorptionslinjer i en stjärnas spektrum. Alla linjer förskjuts lika mycket och genom att mäta på många olika linjer samtidigt uppnås en hög precision på förskjutningen – och därmed på hastigheten i synlinjen, den s k radialhastigheten. 

 

elodie

 T v Elodiespektrografen. T h  ett echellespektrum från spektrografen. Läget av de vertikala mörka linjerna kan mätas med hög precision.

 

dimidiumDen först upptäckta planeten runt en solliknande stjärna visade sig inte vara särskilt jordlik.  Sedermera döpt till Dimidium blev den det första exemplet på en s k "het Jupiter". Dess avstånd till sin moderstjärna är nästan 20 gånger mindre än jordens avstånd till solen. Därmed är dess omloppstid mycket kort, bara ca 4 dagar. Massan är minst hälften av Jupiters och temperauren uppskattas till nära 1300 grader. 

Den historiska upptäckten ledde till att teknologin för att mäta dopplereffekten ytterligare förfinades. Queloz och Mayor gick vidare med att konstruera en ännu bättre spektrograf. HARPS kopplades till det stora ESO 3.6 m teleskopet i Chile, varifrån ett stort antal nya upptäckter av exoplaneter kunde göras. 

 

Ett litet kuriosum: Omröstningen uppe till höger på denna sida angående nobelpris för upptäckten av exoplaneter blev ju nu avgjord. Ja-rösterna, som var i svag minoritet, fick rätt.

 

 

   

Share
TPL_A4JOOMLA-STONEWALL-FREE_FOOTER_LINK_TEXT