Heta Jupitrar och kalla nomader
Exoplanetforskningen går framåt med stormsteg. Närmare 4000 exoplaneter är kända. Helt nya och mycket märkliga världar har upptäckts. Många av dem är "Hot Jupiters", dvs jätteplaneter som ligger mycket nära sina moderstjärnor. Andra kan vara vattenplaneter som har heltäckande oceaner som kan vara hundratals eller tusentals kilometer djupa. Iskallast är nomadplaneterna, som rör sig i den interstellära rymden utan att höra till någon stjärna alls.
Det är förbluffande mycket information som kan utvinnas ur det i allmänhet svaga ljuset som astronomerna har att arbeta med. Dock ska man komma ihåg att konstnärliga visualiseringar (som den ovan) får tas med en stor nypa salt.
Det är i grunden två sorters mätningar som kan göras; fotometriska och spektroskopiska. Med fotometri mäter man mycket små förändringar i moderstjärnans ljus. Med spektroskopi görs detaljerad analys av olika våglängder i moderstjärnans spektrum. Fast då behöver man mer ljus från början för att kunna mäta något. Med de jätteteleskop som nu håller på att konstrueras kommer spektroskopi att kunna göras i mycket större detalj och för mycket svagare ljuskällor.
Astrologiska exoplaneter?
Den 1 april gjordes ett genombrott i den astrologiska forskningen som visar att de talrika exoplaneterna allvarligt påverkar förutsägelserna och framtida öden för många människor. I en nyligen publicerad artikel påpekas att den pågående polariseringen av amerikansk politik kan förklaras av det astrologiska infklytandet från vissa exoplaneter!
Exoplanet med vulkanism?
För första gången har man på en exoplanet observerat kraftiga temperaturförändringar, som skulle kunna tolkas som omfattande vulkanism på planetytan. Spitzer-rymdteleskopet har tittat närmare på planeten 55 Cancri e, en superjord som ingår i ett planetsystem med hittills fem upptäckta planeter.
Jordkusin hittad
Nya upptäckter kommer fortfarande från Keplersatellitdata trots att den inte längre kan göra noggranna mätningar. NASA rapporterar nu att Kepler-186f troligen är den första jordlika planeten som ligger inom sin stjärnas beboeliga zon. Den är något större än jorden men man vet ännu inte huruvida det är en stenplanet.
Stenplanet av jordtyp hittad
För första gången har forskarna hittat en planet med en täthet som är mycket lik jordens. Det betyder att dess allmänna sammansättning också bör vara lika jordens, en stenplanet med en kärna av järn, nickel och mineraler. Dock är den mycket het.
Minsta planeten i beboeliga zonen
NASA Ames/JPL-Caltech
Keplersatelliten har upptäckt två nya planetsystem som innehåller tre superjordar i den beboeliga zonen. Kepler-62 systemet har hittils fem upptäckta planeter medan Kepler-69 systemet har två. Två av de nyupptäckta planeterna går i bana runt en stjärna som är mindre och svalare än solen.
Mindre än Merkurius
NASA/Ames/JPL-Caltech
NASA:s Keplerteleskop has upptäckt ett nytt planetsystem som innehåller den minsta planeten som hittills observerats vid stjärna liknande solen. Den ligger ca 210 ljusår bort i stjärnbilden Lyran.
En jätteplanet i vardande
ESO/L. Calçada
Astronomer har använt ESO:s teleskop VLT för att för första gången direkt observera vad som verkar vara en planet som håller att bildas, inbäddad i en tjock skiva av gas och stoft. Om upptäckten bekräftas kommer den innebära ett stort steg framåt i vår förståelse om hur planeter bildas.
