Det extremt stora teleskopet
ESO
Astronomin i allmänhet och exoplanetforskningen i synnerhet befinner sig i en guldålder. De stora framstegen har allttid varit kopplande till teknologiska landvinningar. En rad spännande astronomiska teleskop är på väg att realiseras. I ett stort europeiskt samarbete lägger man nu sista handen vid planerna att bygga världens största optiska teleskop, "European Extremely Large Telescope", E-ELT. Det kommer att ha en segmenterad spegel på närmare 40 meters diameter och därmed fånga in mer ljus än något annat teleskop, t ex drygt 200 gånger mer än Hubbleteleskopet. Med hjälp av sk adaptiv optik siktar man också på en extremt hög skärpa. De mekaniska, elektroniska och optiska kraven på konstruktionen är enorma, den nödvändiga precisionen ligger på nanometernivå.
Konstruktion avses påbörjas i slutet av 2013. Inom exoplanetforskningen förväntas EELT ha möjlighet till att i detalj studera det direkta ljuset från exoplaneter, för att i spektrum kunna leta efter indikationer på biologiska signaturer.
{flike}
Officiella namn till exoplaneter
Hittills identifieras de nyupptäckta exoplaneterna med bokstäver, baserade på sin stjärnas beteckning. De egennamn som florerat är inte allmänt erkända. Nu satsar fackastronomernas organisation, IAU, på en kampanj där allmänheten får chansen att utse officiella namn.
Plato blir ny exoplanetjägare
PLATO (PLAnetary Transits and Oscillations of stars) blir ESA:s nya satsning på utforskningen av exoplaneter. Projektet utsågs nyligen till den tredje komponenten i det europeiska sk medelstora rymdprogrammet. Det övergripande syftet är att utforska förutsättningarna för hur planeter bildas och för hur liv uppstår.
TESS blir Keplers efterföljare
MIT TESS team
NASA har valt projektet Transiting Exoplanet Survey Satellite (TESS) som en uppföljare till Keplersatelliten. TESS är ett lågbudgetprojekt föreslaget av MIT med en maximal kostnad av 200 miljoner dollar. Det kommer liksom Kepler att använda transitmetoden för att upptäcka exoplaneter.
